Marcus Birro: "Jag tror att VAR kan bli ett instrument som främjar rättvisa"
Foto: Bildbyrån / Johan Bernström
Det har varit mycket snack om domarna den här omgången. Även under pågående VM för damer i Frankrike har domarna hamnat i centrum. VAR har tillfört ett helt nytt moment i fotbollen och det är inte alla som är förtjusta i det momentet. Å andra sida är det ganska många som är förbannade, uppgivna och frustrerade över återkommande missar och direkta felaktigheter som återkommande begås av domarna.
Jag tror det är viktigt att öppet diskutera domarna inom svensk fotboll och jag ska försöka göra det så sakligt det bara går.
En fotbollsdomare är en medmänniska. Strippar du av honom den där dräkten, pipan, det röda och gula kortet så är han skrämmande lik dig.
Italiensk fotboll hade under decennier något som kallades ”Moviola”. Det gick ut på att ett antal allvarliga herrar (och några nästan lika allvarliga kvinnor) sent på kvällarna satt i teve och analyserade domarinsatser genom att om och om igen veva matchsekvenser på små skärmar. De kunde sitta till halv två på natten och hade alltså timmar på sig att formulera sig runt beslut som en domare har en sekund på sig att begripa. Hetsen mot domarna blev till slut alldeles för tuff. Det är ingen slump att VAR först infördes i Italien. Domarna har varit hårt ansatta där.
I Sverige är det inte på riktigt samma sätt. Jag hade domarbasen Stefan Johannesson som gäst i en podcast för en tid sedan och han berättade att tonläget var relativt lugnt också efter matcher där han begått misstag. Han var även väldigt positiv till VAR.
Den här aspekten kommer nästan aldrig fram. VAR finns ju även till för domarna, för att underlätta för dem.
Fotbollsfans (jag är exakt likadan själv) är som den allra värsta konspirationsteoretikern.
Alla är emot oss. Det är en naturlag. Den stora konspirationen berättar att hela världen är emot just mitt favoritlag, den där konspirationen viskar åt dig att alla, exakt alla i hela världen hatar dig och dina favoritfärger. Den är nästan aldrig helt sann, men den blir sann om tillräckligt många människor tror på den.
Svenska domarna kommer undan ganska lätt, också vid återkommande och stora misstag. En domare kan göra tre eller fyra matchavgörande misstag ena veckan och sedan ändå döma en toppmatch veckan efter. När en spelare begår misstag väntar varningar eller avstängningar. Jag tror att många supportrar blir frustrerade över att det inte blir konsekvenser för domarna. Man fattar att det kan bli fel men det finns en gräns för hur mycket och hur många fel det kan bli.
Det finns i supporterled en vag känsla av att vissa klubbar cirklar något närmare plantan Rättvisa än andra klubbar och jag tror inte att VAR är en universallösning för allt och alla, men jag tror att VAR kan bli ett instrument som, om det används på rätt sätt, faktiskt främjar rättvisa och rättvisa är alltid något som mindre klubbar tjänar allra mest på.
De rika och stora klarar sig alltid. Det gäller både fotbollen och samhället i övrigt.
VAR har en massa brister men jag köper alla de där bristerna vilken dag som helst om det är så att systemet kan ge laget jag älskar ett mål när de faktiskt har gjort ett mål och inte felaktigt dömer bort det.
Allting som främjar rättvisa är en hederssak i min bok.
Marcus Birro